More from Prom 2k14

Tänkte bara ta en stund att vara ofantligt töntig och publicera den officiella prom bilden som togs under prom. Lång kö och många finklädda personer som lined up framför kamerorna med stora leenden. Minst lika många som senare var missnöjda med bilderna efter pick up i skolan två veckor senare. Som tur var tillhör inte jag den gruppen, och blablabla. Jag är en lite bajsig så hej då!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

A day in Seattle.

Förra veckan var det senior skip day, kort och gott en dag då alla seniors bestämmer sig för att skippa skolan och göra något bättre, som att sova, äventyra eller bara vara awesome. Eftersom att mina vänner är fruktansvärt tuffa tog vi oss en heldag i Seattle och alla dess fina parker, helt utan att spendera pengar (sånär som på parkering, bensin och lunch). Och för att göra det hela ännu bättre var vädret på vår sida med. Inte regn, inte för starkt solsken och inte för molnigt. Lagomt. Washington, I am deeply in love with you.
 
 Vi hälsade på The Troll under en av Seattles alla broar.
 
Jag är övertygad om att vi hittade planetens mysigaste secondhandaffär, och att vi tog de tuffaste spegel-selfies någonsin på en annan mysig, men svindyr affär.
 
Seattle skyline var fin som vanligt.
 
Picknick lunch från Dick's var också bra. Som vanligt det med.
Klättrade på icke klätter-tillåtna föremål med två ofattbart bra personer.
Drog vidare till nästa park och svävade ovanför Seattle för en lång stund.
 
Seattle är fint och likaså är Katie och Tyler.
 
Park nummer 3, och Tyler var lite on top of the World.
 
Walk genom en rosa träd-djungel innan hemresa.

Memorial Day.

Idag är det måndag den 26 Maj, vilket innebär Memorial Day här i USA. Det innebär även en jobb- och skolfri dag för de flesta, och är en dag tillägnad att hylla de Amerikanska soldater som har stridit och dött för landet. Mycket främmande koncept för mig som svensk, speciellt i början av året då patriotismen i allra högsta grad kändes skrämmande. However har jag börjat komma till terms med dessa skillnader och får mig att för varja dag älska detta land mer och mer. Hade tillexempel en jättefin memorial cermoni på skolan förra veckan. Vacker musik och fina ord från bra talare mitt på skolans courtyard i solskenet och under den största flagga jag någonsin skådat. Idag tog Joy mig och Amber till en liknande cermoni på en av gravgårdarna i en närliggande stad, även denna gång fint! Vi passade dessutom på att lägga blommor och flaggor hos släktingar och hade kort och gott en härlig familje-dag. Jag är och kommer alltid att vara denna fina familj tacksam bortom vad det finns ord för!
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Obligatorisk prom-update

Förra veckan hände prom, kanske bland det mest amerikanska av amerikanska så jag känner mig därför lite obligated att skriva om det. Redan en månad innan själva prom blev "promposals" till höger och vänster lite till en del av vardagen, vissa superstora och avancerade satsningar, andra mindre men minst lika gulliga. För ja, tro det eller ej, efter 9 månader i USA ser även jag det som något gulligt och inte en överdriven och pinsam handling. Somehow lyckades även jag skaffa mig en prom date i form av Dave som frågade mig ett par veckor innan, en kväll i vår back yard. 
 
Den klassiska "Jag blev just frågad till prom!" bilden som togs efter.
 
Tiden fram till prom gick sedan fortare än vad jag någonsin hade kunnat vänta mig och helt plötsligt var det Lördag 17:e maj, en dag som jag och Amber spenderade med att gå en välgörenhets marsch bland annat, samt ytligheter så som hår och smink. Senare samma eftermiddag kom våra prom dates över till vårt hur för obligatorisk Picture taking. Åter igen, väldigt amerikanskt. Som tur var är dessa människor, inklusive Värdmamma bakom kameran väldigt underhållande, och våra bilder är därför likaså. Långt från perfekta, mycket skratt och en hel del awkwardness.
 
The main struggle of prom night, how to avoid killing your date with the boutonniere.
 
Amber and I, the coolest combo out there.
 
Tiny Group Picture with Dave and I, and Michael and Amber.
 
Efter tusentals bilder drog vi sedan vidare till Downtown Tacoma för middag tillsammans med övriga i vår grupp, och självklart ännu fler bilder. Denna gång framför The Glass Art Museum, mycket möjligt en av mina favoritbyggnader på denna jord, praktiskt nogt belägen på andra sidan gatan från The Union Station, vår Prom location. Prom visade sig vara en sådan upplevelse som det inte riktigt finns ord för. Speciell. Amerikansk. Fotografi. Musik. Ohörbara konversationer. Dans (även om det var ett minimum för de flesta, dock inte mig och Dave, eftersom Dave är Dave). Avslutade kvällen minst lika bra on the Waterfront med nattutsikt av ljus i olika toner och nyanser. Lite lagomt magiskt. Allt som allt, en bra kväll med personer nu betyder sådär megamycket för mig och som jag uppskattar mer och mer för varje dag.
 
Majoriteten av vår grupp: Layne & Megan, Jag & Dave, Nick & Katie, Michael & Amber, and Tyler & Maddy.
 
Underbara personer som jag stolt kan kalla mina vänner, fantastiskt vackra med personligheter ännu vackrare.
Megan, Amber, jag, Louise och Angela.
 
Alex & Louise, jag & Dave. The Vikings with their dates, or the Americans with their dates, both work. Hur som helst, älskar denna bild tillsammans med den bästa Danskan out there!
 
I don't even know. Just because... Sweden, Denmark and America give the word stupid a new meaning?
 
Union Station, även det en fantastiskt tuff byggnad.
Avslutningsvis, en halvstel bild på Dave och mig trots att han är den minst halvstela person jag vet och dessutom anledningen till varför Prom blev lyckad och varken stel eller halvstel. Om era ögon nu blöder på grund av för mycket prom bilder förstår jag er till fullo. Tack vare denna tillställning och allas bilder är alla mina sociala medier vid detta lag ganska hemska.

I don't know if I'll have the time..

Tiden springer verkligen iväg, och det är svårt att greppa att de saker som under hela året tyckts ligga långt i framtiden helt plötsligt är så nära att det nästan går att ta på. Hur kan det redan vara så kort tid kvar till prom att promposals till höger och vänster är en del av vardagen? Hur kommer det sig att jag endast har fyra vattenpolo game kvar att spela i League? Och varför i hela friden hänger min cap and gown numera på min garderobsdörr bredvid min promdress? Jag förstår helt enkelt inte hälften av allt som händer runt omkring mig just nu, och ännu mindre hur fort tiden faktiskt går. 
 
Det enda jag riktigt vet är att jag ska ta vara på den tid jag har kvar, och njuta av vänner och händelser i vardagen, även de tillfällen då jag känner mig liten och saknar er i Sverige. För jag vet att allt detta kommer att vara så långt borta om bara ett par månader, med nya människor att sakna. Jag vet därför helt enkelt inte hur mycket tid jag kommer att lägga på att skriva här. Men det visar sig!
 
"I don't know if I'll have the time to write any more letters, because I might be too busy trying to participate"
- The perks of being a wallflower, Charlies last letter
 
Telefon selfie i badrumet med min Cap and Gown.